Om utseende m.m.

assar-och-hans-vanner-479-beskuren-liten.jpgLivet bara går och går och jag ligger för det mesta på samma ställe när jag är inomhus.  Lena säger att jag ser ut som ett apatiskt flyktningbarn. Egentligen skulle jag vilja vara ute hela tiden, men Lena har inte tid säger hon och jag kan inte vara ensam där ute. Lena måste jobba och göra andra tråkiga saker som att städa t.ex. Hon säger att hon måste städa lite mer p.g.a. mig och för att hon inte skall behöva städa hela tiden måste jag tvätta fötterna och magen nästan varenda gång jag har varit ute. Här hos oss är det nämligen väldigt svart jord överallt och själv kan jag ju inte se att jag blivit smutsig eftersom jag ju har samma färg som underlaget. Är just i skrivande stund lite fuktig efter den senaste duschen. Har varit ute och lekt med min kompis Loke i ösreget.

Det har hänt en del saker sedan jag skrev förra gången.  Jag har t.ex. varit på utställning igen. Denna gången kändes det faktiskt lite roligare eftersom min bästa vän Joakim från Ystad också var med tillsammans med sina briardpojkar Bävern och Miro.  Vi övade ett par gånger innan utställningen och jag försökte lära mig att stå still och att hålla ner min svans. Det måste man lära sig även om jag tycker att det är väldigt svårt och egentligen inte förstår varför svansen inte får bäras högt. Bland människor anses det ju vara fint med en hög svansföring, men det är väl bara för att man inte ser deras svans förståss. De är ju evolutionskuperade hur det nu gick till. Lena säger att hon ändå kan se vilken typ av svans som människor skulle ha om den syntes. Jag bär för det mesta min svans lite för högt speciellt när jag ser andra hanhundar. Tycker, precis som människorna, att det är det bästa sättet att tala om vem jag är. Olof skulle visa mig på utställningen och han fick råd och tips av Joakim. Lena behövde inte göra någonting förutom att kamma mig förståss och det är inte det lättaste jobbet. Hon är ju halt och kan inte springa särskilt snyggt. När man går och tittar på de utställda hundarnas människor så kan man ju undra hur många av dem som skulle kunna få några rosetter. Man får ju t.ex. inte vara för tjock som hund för att anses vara vacker……..  Lena säger iallafall själv att hon aldrig skulle ha fått ett pris och därför är hon så glad för att jag fick något som kallas ck och betyder championkvalité. Hon har dock betonat att hon skulle tycka lika mycket om mig om jag inte fick något pris alls och det är ju skönt att veta. På hennes kritik skulle det ha stått ”något för lång, tunn päls på huvudet, oren gång, temperament u.a.” och det räcker inte till championkvalité. Hon har en viss självinsikt och så har hon ju mig som förgyller det hela. Miro blev Bäst i rasen så nu kan Joakim också resa sin svans i smyg.

Påsken har varit väldigt trevlig. I fredags kom Lenas kompis Irene hit och hade med sig Hilma. Hilma är världens sötaste briardtjej och vi är lika gamla. Vi har lekt hela dagarna och när hon åkte hem var jag helt utmattad och bara låg framför dörren nästan en hel dag. Lena blev orolig och trodde att jag blivit sjuk, men hon har nog glömt hur det känns när man träffar någon man tycker mycket om. Det tar på krafterna

I går kom ett mail till Lena som berättade att nu skulle det bli kurs igen. Alltså slut på friden. Nu skall Lena lära mig att gå ordentligt och att stanna kvar och en massa andra onödiga saker. Jag återkommer här med rapporter om hur det går.

Explore posts in the same categories: Uncategorized

One Comment på “Om utseende m.m.”

  1. ANki o Bono Says:

    Vi bara älskar specialord som till exempel ordet ”evolutionskuperade”. Underbart!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: